Poison ashes fills my lugns, deep with their sounds of silence
Paniken håller ett krampaktigt tag om mitt hjärta
då orden viskas om och om i min hjärna.
Kroppen reagerar, bort bort bort.
Tårarna som hotade med att spilla över
är nu bara salta streck på mina kinder.
Signaler som jag inte förstår,
och ord som aldrig sägs.
Vet inte vad du menade när du sa;
Jag älskar dig.
Henne, inte mig.
Vem är du egentligen?
Comments
Trackback
